

T. S. Eliots ödelandssymbol är en av de mest centrala bilderna i modern poesi. I urpsrunget fungerade den som en metafor för den västerländska kulturens undergång men med tiden har symbolen förvridits: den har inverterats, som Henrik Karlsson skriver i sin essä om feminismens revidering av ödelandsmetaforen. Hampus Östh Gustafsson skissar en idehistorik över ödelandsbilden samt berättar om hur The Who och We are the Storm har använt den i sin lyrik. Poeterna Bengt O Björklund, Göran Strömqvist och Marcus Malmsten tolkar ödelandet genom poesi. Temat illustreras genom fotografier av Peter Nyberg.

David Prieth skriver om våld och död i ramsor och barnsånger. Robert Mjörnberg ägnar sig åt Conor Oberst och dennes existentiellt avancerade musiklyrik. Hampus Östh Gustafsson undersöker ödelandsmetaforiken i The Whos Baba
O´Reiley och Anders Rönnblom studerar lunktakten hos Schubert.
Lina Hagelbäcks debut Violencia har inneburit ett genombrott för poeten men Carola Mikaelsson är tveksam. Vi har ett par nya recensenter i Lars Iselid och Linda Ågren. Peter Nyberg fascineras av mångfalden i Roberto Bolaños Det okända universitetet och skäms för att han skrattar åt Hal Sirowitz Mamma sa. Bo Bjelvehammar blir förbannad på Daniel Gahnertz Golden Oldies. Som vanligt finns också mängder av andra recensioner.

Alla dikter i nummer 17 är illustrerade med Lars Eje Larssons akvareller. Vi har Lydia Liljegren, Marcus Malmsten och Adam Lundvall som debuterar, men också dikter från en luttrad poet som Else-Britt Kjellqvist. Calle Flognman och Mathias Jansson visar nyskrivna alster.

Vi fortsätter med vår listning av poeter och deras födelseår, numrets decenium är 1940-talet. Vi har pratat med Håkan Eklund som initierade det poetiska välgörenhetsprojektet Sovstaden. Under världspoesidagen lovade vi att publicera alla dikter som skrevs in på vår facebooksida. Här finns resultatet.

Numret har två essäer. Linda Ågren skriver om hur Tomas Tranströmer använder tiden i Hemligheter på vägen. Göran Strömqvist ägnar en text åt Hjalmar Gullberg och Lotta Olssons terziner, vilka har funktionen att trösta de
n som läsar dem.
Populär Poesi görs med ett nytt verktyg och vi kommer att föra över de tidigare 16 numren till arkivet. Men det tar tid. Medan ni väntar går det bra att besöka det gamla arkivet och till exempel läsa om dansbandslyrikens schabloner om kärlek: Arkiv.
Nedan finns också de tre pdf-tidningarna som kommit ut av Populär Poesi:
Nr 13 Tre kvinnliga poeter: PDF-version
2013 05 18
RECENSION: Lo söllgård recenserar Kennet Klemets Beröringen.
2013 05 14
RECENSION: Carola Mikaelsson recenserar Eva Ströms Utskuret ur ett större träd.
2013 05 09
DIKTER: Poeten Anders Johansson publicerar dikter från första delen i den kommande diktsamlingen strömmarna.
2013 05 06
RECENSION: Carola Mikaelsson recenserar 2 600 år gammal poesi: Sapfo & Alkaios Eros skakar mig.
2013 05 01
DIKT: Adam Dimmheed publicerar tre rimmade dikter.
TEMA: Göran Strömqvist svarar på Hampus Östh Gustafssons idéhistoriska översikt av ödelandsmetaforen.
2013 04 27
RECENSION:Iréne Svensson Räisänen skriver om Ylva Björnströms debut Det finns så många hus jag skulle vilja bo i.
Vill du utvecklas som skribent och tänker att du har något att bidra med till Populär Poesi? Vi tar tacksamt emot alla typer av texter om poesi: kåserier, recensioner, artiklar eller essäer. Om du är osäker på formen sker ett redaktionellt arbete med alla texter och du får hjälp att hitta rätt.
Vill du publicera dina egna poetiska texter, var inte blyg utan skicka in dem med ett kort följebrev.
Boken du recenserar eller hjälpen du får med din text är ditt arvode.
Mejladressen du skickar texter eller frågor till är red@popularpoesi.se
SÄKERT! ISARNA ÄR 00-TALETS BÄSTA LÅTTEXT. Omröstningen är klar och vinnaren presenterades i veckans Babel. Motiveringen lyder: "Med originella ordvändningar och oväntade språkliga konstruktioner sammanförs barndom och vuxenhet, och den lilla världen kontrasteras mot den stora. Orosmättad refrängrad som öppnar upp för läsarens/lyssnarens egna tolkningar." Här kan du se och lyssna på de sex bidragen.
TIDSKRIFTEN STADEN är en ny och djärv satsning på ung poesi. Tanken är att tidskriften ska ta ett globalt perspektiv och att texterna ska skrivas av både författare i Skandinavien och av ett uppväxande släkte författare i Paris, New York och Beunos Aires. Staden utkommer fyra gånger per år, både som tryck och som webbtidning. Gå hit för att läsa: Tidskriften Staden.
POETEN FREDRIK NYBERG DISPUTERAR med den första avhandling som skrivs i ämnet Litterär gestaltning. Den 24 maj försvaras verket till vilket diktboken Att bli ved hör. Avhandlingen handlar om ljud inom poesin.
SVENSK POESI I FOKUS I SARAJEVO när stadens poesidagar genomförs den 5-7 maj. Från Sverige deltar Johannes Anyuru, Marie Silkeberg, Ida Börjel, Pär Hansson och Refik Licina. Om kvällarna kommer de att delta i diskussioner om sin egen och svensk poesi och i läsningar av sina dikter. Poeterna är översatta till bosniska och kommer under poesidagarna att publicera dina dikter i diverse bosniska tidskrifter. Förlaget Ramus är samarrangör i Sverige.
SVENSKA AKADEMIEN UPPMÄRKSAMMAR POPULÄR POESI genom att ge tidskriften ett utvecklingsbidrag på 50 000 kronor.
