

T. S. Eliots ödelandssymbol är en av de mest centrala bilderna i modern poesi. I urpsrunget fungerade den som en metafor för den västerländska kulturens undergång men med tiden har symbolen förvridits: den har inverterats, som Henrik Karlsson skriver i sin essä om feminismens revidering av ödelandsmetaforen. Hampus Östh Gustafsson skissar en idehistorik över ödelandsbilden samt berättar om hur The Who och We are the Storm har använt den i sin lyrik. Poeterna Bengt O Björklund, Göran Strömqvist och Marcus Malmsten tolkar ödelandet genom poesi. Temat illustreras genom fotografier av Peter Nyberg.

David Prieth skriver om våld och död i ramsor och barnsånger. Robert Mjörnberg ägnar sig åt Conor Oberst och dennes existentiellt avancerade musiklyrik. Hampus Östh Gustafsson undersöker ödelandsmetaforiken i The Whos Baba O´Reiley och Anders Rönnblom studerar lunktakten hos Schubert.
Lina Hagelbäcks debut Violencia har inneburit ett genombrott för poeten men Carola Mikaelsson är tveksam. Vi har ett par nya recensenter i Lars Iselid och Linda Ågren. Peter Nyberg fascineras av mångfalden i Roberto Bolaños Det okända universitetet och skäms för att han skrattar åt Hal Sirowitz Mamma sa. Bo Bjelvehammar blir förbannad på Daniel Gahnertz Golden Oldies. Som vanligt finns också mängder av andra recensioner.

Alla dikter i nummer 17 är illustrerade med Lars Eje Larssons akvareller. Vi har Lydia Liljegren, Marcus Malmsten och Adam Lundvall som debuterar, men också dikter från en luttrad poet som Else-Britt Kjellqvist. Calle Flognman och Mathias Jansson visar nyskrivna alster.

Vi fortsätter med vår listning av poeter och deras födelseår, numrets decenium är 1940-talet. Vi har pratat med Håkan Eklund som initierade det poetiska välgörenhetsprojektet Sovstaden. Under världspoesidagen lovade vi att publicera alla dikter som skrevs in på vår facebooksida. Här finns resultatet.

Numret har två essäer. Linda Ågren skriver om hur Tomas Tranströmer använder tiden i Hemligheter på vägen. Göran Strömqvist ägnar en text åt Hjalmar Gullberg och Lotta Olssons terziner, vilka har funktionen att trösta den som läsar dem.
Populär Poesi görs med ett nytt verktyg och vi kommer att föra över de tidigare 16 numren till arkivet. Men det tar tid. Medan ni väntar går det bra att besöka det gamla arkivet och till exempel läsa om dansbandslyrikens schabloner om kärlek: Arkiv.
Nedan finns också de tre pdf-tidningarna som kommit ut av Populär Poesi:
Nr 13 Tre kvinnliga poeter: PDF-version
2013 06 16
TEMA: Calle Flognman illustrerar ödelandstemat genom poesi.
RECENSION: Rolf Zandén recenserar Håkan Sandells Ode till demiurgen.
2013 06 12
ARTIKEL: Peter Björkman intervjuar Goy Persson om poesifestivalen i Nässjös start och höjdpunkt.
ARTIKEL: Peter Björkman intervjuar Birgitta Thyselius om helgens poesifestival.
2013 06 08
RECENSION: Rolf Zandén recenserar Åke Heeds Närbilder.
2013 06 06
RECENSION: Bo Bjelvehammar recenserar Joar Tibergs Tung trafik och stora vägen.
ARTIKEL: Göran Strömqvist resonerar runt läsupplevelser och om att läsa om böcker som var ens stora kärlekar.
2013 05 18
RECENSION: Lo söllgård recenserar Kennet Klemets Beröringen.
Vill du utvecklas som skribent och tänker att du har något att bidra med till Populär Poesi? Vi tar tacksamt emot alla typer av texter om poesi: kåserier, recensioner, artiklar eller essäer. Om du är osäker på formen sker ett redaktionellt arbete med alla texter och du får hjälp att hitta rätt.
Vill du publicera dina egna poetiska texter, var inte blyg utan skicka in dem med ett kort följebrev.
Boken du recenserar eller hjälpen du får med din text är ditt arvode.
Mejladressen du skickar texter eller frågor till är red@popularpoesi.se
NATIONALSÅNGEN diskuteras i en understreckare av litteraturvetaren Josefin Holmströms i SvD. Är den föråldrad eller har vi lyckats hålla den modern. läs och avgör själva: "En lagom vag och följsam nationalsång".
SÄKERT! ISARNA ÄR 00-TALETS BÄSTA LÅTTEXT. Omröstningen är klar och vinnaren presenterades i veckans Babel. Motiveringen lyder: "Med originella ordvändningar och oväntade språkliga konstruktioner sammanförs barndom och vuxenhet, och den lilla världen kontrasteras mot den stora. Orosmättad refrängrad som öppnar upp för läsarens/lyssnarens egna tolkningar." Här kan du se och lyssna på de sex bidragen.
TIDSKRIFTEN STADEN är en ny och djärv satsning på ung poesi. Tanken är att tidskriften ska ta ett globalt perspektiv och att texterna ska skrivas av både författare i Skandinavien och av ett uppväxande släkte författare i Paris, New York och Beunos Aires. Staden utkommer fyra gånger per år, både som tryck och som webbtidning. Gå hit för att läsa: Tidskriften Staden.
POETEN FREDRIK NYBERG DISPUTERAR med den första avhandling som skrivs i ämnet Litterär gestaltning. Den 24 maj försvaras verket till vilket diktboken Att bli ved hör. Avhandlingen handlar om ljud inom poesin.
SVENSKA AKADEMIEN UPPMÄRKSAMMAR POPULÄR POESI genom att ge tidskriften ett utvecklingsbidrag på 50 000 kronor.
