PP     
Ung poesi

Populär Poesi nr 10

(c)Peter Nyberg 12/12 2010
Uppda
terad 7/10 2011

Startsida Dikter Tema Essäer Krönikor
Poesi och blandband
Jag blir tårögd bara jag ser karln
Recensioner Om oss Arkiv

KRÖNIKA
Poesi och blandband

Poeten Anna Hallberg uppmanar, i sin lilla poesiskola publicerad i DN, poesiläsaren att gå till biblioteket och låna en hög med tunna diktsamlingar (helst inte de övertjocka samlingsvolymerna) och läsa. Jag håller med. En diktsamling är en enhet och skall helst läsas som en sådan – med en för den enskilda volymen egenartad form – i omslag och inlaga. För min personliga del går jag ett steg längre när jag använder poesin – och tar ut det göttaste ur varje tunn diktsamling och samlar i vaxdukshäften. Kalla det gärna för ett uttryck för svensk individualism om ni vill (undersökningar pekar ju på att Sverige är världens såväl mest sekulära som  individualistiska land), men jag bryter ogenerat ut fragment och strofer ur dikterna. Precis det som är angeläget för mig – inget annat hamnar i häftena.

 

Bara ett fåtal diktsamlingar återkommer jag till och läser i sin helhet gång på gång, det kan handla om favoritsamlingar av Eva-Stina Byggmästar, Anna Cederlund, Edith Södergran eller Anna Greta Wide. Eller bland männen om för mig centrala böcker av Thomas Tidholm, Hans Boij, Mohamed Omar eller Ralf Andtbacka. Mina vaxdukshäften med blandade dikter följer mig dock till vardags.

 

Detta, att bryta ut den poesi som berör mest, och återkomma till det tycker jag är synnerligen lämplig för modernistisk poesi – som ju i mycket handlar om att fånga den individuella själen i bild. Poetiska blandband rules, eller vad tycker ni?

 

Peter Björkman