PP  Tre 1800-talspoeter

  Populär Poesi

 (C) Peter Nyberg 2010-06-29

Uppdaterad 2010-09-04

 

 

Tema 1800-talspoesi

Recensioner

Debatt

Krönikor och Essäer

Övrigt

 

 

Poetiska koncept och berättelser

 

 

Senaste månaderna har en ovanligt liderlig poesidebatt rasat i Sverige. Ironiskt nog har man diskuterat poesins död över hela uppslag i landets absolut mest lästa och prestigefyllda tidningar. Som redan konstaterats här: Poesins död är betydligt överdriven.

Debattens kärna är också poesins kärna: Hur begriplig behöver poesi vara?

I ena ringhörnan står en svettig och mördarögd Göran Greider och får händerna ombundna. Han tar till massornas vrål av sig morgonrocken och blottar ett hårigt och av svett stripigt mansbröst samtidigt som han avger ett guturalvrål. Greider menar att det är berättelsen som är kärnan i poesin och att det blommat upp allt för mycket konstigheter i poesifaunan. Han är redo att rätta till det nu.

I andra ringhörnan sitter Anna Hallberg och studerar golvet framför sig samtidigt som hon kommer på ord som börjar på S. Medan hennes tränare försöker komma åt hennes händer vaggar hon överkroppen fram och tillbaka. Kämpens namn ropas upp men människorna i salen är knäpptysta, bara en ensam kvinna i översta raden "mh"-ar lite igenkännande. Hallbergs position är att det inte går att klassificera poeterna i Sverige idag på det sätt som gjorts och att likriktning är poesins fiende nummer ett. 

Ni får ursäkta det raljanta i mig. Ytterpositionerna i debatten intas inte desto mindre av Greider och Hallberg, däremellan en mängd poetiska kunskapare. För att bli mer teoretisk:

En personlig ståndpunkt är att naiviteten inte får bli för omfattande i texterna. Det kan tyckas vara ett naivt påstående i sig men jag ser tendensen i båda ringhörnorna. Framför allt är det inom konceptpoesin en naivitetsvarning måste utfärdas. Konceptpoesin bygger i all enkelhet på att man väljer ut någon företeelse och gör poesi utifrån den. Leif Holmstrand arbetade senast med skräckpoesi, Johannes Heldén med SF-poesi och Niclas Nilsson gjorde häromsistens poesi utifrån ett av Elvis klassiska scenframträdanden. För att ta några exempel på lyckad och mindre lyckad konceptpoesi. Genomgående är tanken fascinerande men själva texten, poesin i sig själv, blir ofta inte mer än tankens fascination. Poesin begränsas av det valda konceptet. Ironiskt nog blir texterna obegriplig för en slarvig läsare som inte knäcker konceptkoden men relativt simpla för en läsare som knäcker koden och förstår kontexten. Att de publika framgångarna uteblivit är därför knappast överraskande.

Å andra sidan bör en naivitetsvarning riktas även mot andra sidans förespråkare. Bara för att man bryter av raderna blir det inte poesi. Ulf Lundell faller i fällan i En öppen vinter, som i det närmaste är att karaktärisera som en blogg där man brutit raderna. Knäckprosans svårighet är att innehållet måste uttrycka något fundamentalt mänskligt utan att ta stöd av en avancerad språklig konstruktion. 

Grundproblemen är egentligen desamma i båda lägren: Man sätter i så hög grad lit till att formen ska vara självbärande att innehållets dimensioner förloras. I värsta fall. Medan slagskämparna ger på varandra i ringen kan vi gå ut utanför boxningssadion och se hur bred poesifåran är i Sverige. Även om poesiläsningen är nedåtgående ges under sommaren och hösten 20-30 titlar ut av nyskriven poesi.

De professionella poeterna och småförlagen skapar en intressant atmosfär där nya blomster välkomnas. Vad som är viktigt är att skapa rätt jordmån för de nya skönheterna snarare än att försöka klippa av dem nya blomstren och lägga på kompost. Många är fallen då kompostlagda blomster ihågkommits och i sin förmultning skapat jordmån för snarlika blommor.   

 Peter Nyberg

Populär Poesis logg

9/9 2010

Efter helgen läggs ett nytt nummer av populär Poesi ut. Det ska handla om småförlagen och poesin. Vi har intervjuat Heidruns, Oppenheim och Irrlicht, tre småförlag som ger ut ny poesi. I numret kommer också att finnas läsningar av Magnus William-Olssons Ingersonetterna och Lars Gustafssons Om begagnandet av elden.

 

4/9 2010

Världen är god mot älskare av uppläst poesi. På w&w kan man gratis ladda ner en del poesi, bland annat Magnus William-Olssons Ingersonetterna. Enligt förlaget kommer flera titlar att bifogas med tiden.

 

25/8 2010

På Lars Gustafssons förnämliga blogg går det i detta nu att läsa en dikt ur hans nya diktbok Om begagnandet av elden. Läs och begrunda här.

 

22/8 2010

För 150 år sedan föddes skalden Gustaf Fröding: Hela Värmland firar. På Alsters herrgård blir det festival i dagarna tre. Stadsteatern spelar Fröding naked i Karlstad. Skådespelare har satt ihop en stadsvandring på temat. Poesiverkstäder och workshops sätts upp över hela staden och ett konstverk i Frödings anda kommer att skapas under festivalen. Poeten ska också hyllas genom en jubileumskonsert med bland andra Värmlandsoperan och Värmlands sinfonietta. 

 

20/8 2010

Peter Nyberg läser Anna HallbergsColosseum, Kolosseum och reflekterar:

"Nu jävlar blir det form, tänker jag när jag öppnar boken. Men det blir bajs. Bokstavligt talat. Exkrementer: ”En stor brun lem / rummet håller om // schubert, februarivinter // den är fortfarande fuktig / utan puls”" Läs mer här.

 

17/8 2010

Om du som jag missade poeten Johannes Anyurus sommarvärdskap så är det inte försent utan går att lyssna på på p1s hemsida.Klicka här.

 

15/8 2010

Peter Nyberg läser de nya upplagorna av Marcus Birros Skjut dom som älskar och 43 dikter och upptäcker en poet som under deceniet mellan böckerna utvecklades från att vara en skrivskolepoet till att bli en lärd poet för massan.Läs mer här. 

 

13/8 2010

Anders Olssons men så lätt att svara dig bedöms av Peter Nyberg vara ett mästerverk som lyckas balansera mellan det till synes enkla och det mycket avancerade. Läs mer här. 

 

10/8 2010

Åsa Berglund har läst en av de poeter som ger ut sig själva men inte imponerats. I Oskar Rickardssons debut Vakentimmar finns stråk av originalitet men en störtflod av klichébemängda kärleksposer. Läs mer här.

 

5/8 2010

Erik Lindegren hade om han varit vid liv idag fyllt 100 år. Themis firar detta genom att ge ut den första kompletta utgåvan med Erik Lindegrens poesi. Peter Nyberg läser och fascineras av en föregångsgestalt som lyckas bräcka nutida poeter genom sin formsäkerhet och bildning.Läs mer här.

 

1/8 2010

Peter Nyberg recenserar Christina Hagelthorns Gruset och menar att författaren har ett gott stoff att arbeta med men faller i samma fälla som många med henne: Hon rår inte på formen.Läs mer här.

 

30/7 2010

Åsa Berglund skriver i sin essä om Åsa Nelvin att Gattet. Sånger från barnasinnet är den perfekta ingången till poesins värld eftersom texten landar så nära nutidsmänniskan.Läs mer här

 

19/7 2010

Bara några dagar efter Bengt Emil Johnsons död faller en annan av diktarsveriges stora, Ragnar Thoursie, ifrån. Debuten skedde 1945 och den sista boken gavs ut förra året. I en essä menar Tom Hedlund att det hos Thoursie blir extra tydligt att 40-talsdiktarna lade grunden för dagens uppfattning om poesi.

 

Thoursie blev aldrig heltidsförfattare till följd av medvetna val, i stället valde han att arbeta som statstjänsteman och på det sättet förbättra Sveriges förhållanden.

 

För de av er som gillar bildbemängd, lite ironisk poesi är Thoursie att rekomendera.

 

16/7 2010

Bengt Emil Johnson är död. Han föddes 1936 och inledde sitt förfatarskap 1963 med boken Hyllningarna.

 

Bonniers förlag pekar på sin hemsida ut tre olika skeden i poetens diktarliv. Under 60-talet ägnade han sig åt konkretism, under 70-talet naturlyriska betraktelser och de senaste diktböckerna hade en mer vardagsnära ton. Samlingsvolymen Vittringar ger en bra översikt. Den sista boken Aftonsånger gavs ut våren 2010. 

 

12/7 2010

Anna-Lena Höglund intervjuas om Verner von Heidenstams poesi.

 

7/7 2010

I vanlig ordning lanseras Populär Poesis nummer med ett begränsat material som efterhand byggs ut. Bli därför inte förvånade när de fyra 1800-talspoeterna i själva verket bara är tre. Produktionen av de fjärde artikeln är inte riktigt klar ännu.Inledningsvis vill jag mest be om ursäkt, som brukligt är, för vår begränsade skrivkraft. Man kan skylla på sommarens skönhet, på fotbolls-vm, på Internetuppkopplingen, men slutligen kommer allt ner till samma punkt: Produktion har inte skett i den takt vi förväntade oss. Därför: Ursäkta och håll till godo.