PP       
Hitpoesi

  Populär Poesi

 (c)Peter Nyberg 12/12 2010
Uppdaterad 30/4 2011
 


Startsida  Dikter Tema Essäer Debatt Recensioner
Jessica Andersson: Den vita staden
Rainer Maria Rilke: Duinoelegier
 
David Vikgren: Folkmun
Markus Åberg: Grand design
Pamela Jaskoviak: Regnet och gräset
Emil Boss: Vad avlägsna vi ser ut...
Adam Zagajewski: Antenner i regn
Kashayar Naderehvandi: Om månen alls syntes
Staffan Bergsten: Tomas Tranströmer: Ett diktarporträtt / Dikter och prosa 1954-2004; Jonas Ellerström: Tomas Tranströmers ungdomsdikter
Ingela Strandberg: En för att stanna en för att gå
Eleonora Luthander: Kranvatten
Om oss Arkiv


Khashayar Naderehvandi: Om månen alls syntes
Norstedts, 79 sidor 

När jag lägger ifrån mig Om månen alls syntes undrar jag hur man vet att man just läst början på ett stort författarskap. I Kashayar Naderehvandis fall är det komplicerat, det går inte att säga att han, som Tomas Tranströmer, slår ut direkt i stjärnbaneret men Naderehvandi närmar sig på ett stiligt sätt.

 

Poeten kommer från Theheran. Han föddes där 1981, kom sex år gammal till Sverige och växte upp i Malmö. Studierna är inte oväsentliga. Kashayar Naderehvandi här läst klassisk grekiska, filosofi, neuropsykologi och till sist litterär gestaltning i Göteborg. Vi har att göra med en avancerad hjärna.

 

Debutboken består av två längre diktsviter. De enskilda dikterna har inga rubriker utan flödet mellan sidorna och innehållet indikerar att de hör ihop. Den första delen handlar om en syster som flyr revolutionen med sina två småbröder. Det väsentliga är inte revolutionen i sig utan flykten. Det är ett genomgående motiv, inte bara i den första dikten. Företeelser och ting försvinner, omvandlas och blir andra. Till exempel systern som i förtid tvingas bli vårdare åt sina yngre syskon: ”och efter trettio år / när makten redan ätit sig mätt på revolutionen / är syskonen redan främlingar”.

 

Syskonen återkommer i den andra delen men en tid har gått. Här växer ett ”du” fram, som jag ofta tolkar som systern men som lika ofta är en undflyende karaktär. Duet fungerar i min läsning som ett tilltal, en ton, en riktning. Okunskapen om vem detta du är är inte oangenäm. Ett starkt drag i den andra delen är samtidigheten. Det som händer nu är lika närvarande som det redan skedda, ibland blir det förgångna viktigare än nuet. I den avslutande dikten blir tiderna helt synonyma när duet besöker det fallfärdiga trevåningshus som syskonen bott i och undersöker ruinerna men plötsligt finner sig stående utanför en fest i ett helt nyrenoverat hus. Det blir mycket effektfullt.

 

Även uttrycket är fascinerande. I en första genomläsning kan man luras att tro att det är mycket enkel dikt. Efter hand förstår man att bråddjupen är tankemässiga. Det till synes enkla är det mycket avancerade i boken. Här finns flera bilder som är originella, månen som en ruttnande träbit eller kalkongamen. Samtidigheten och du-tilltalet gör texterna mycket avancerade tillsammans, medan de en och en kan tyckas enklare. Flera dikter avhandlar metaspråk, problemet med att benämna ting i preciserade ordalag. En raffinerade slutsats är att seendet bestäms av språklig precision. Ett av syskonen tycker att det är fånigt att behöva lära sig alla småord utan nöjer sig med de övergripande termerna i språket. Bilden av en närsynt som studerar en myrstack blir oerhört effektiv.

 

du var tvungen att se vissa saker

    som t ex myrorna

på nära håll

för dig handlade det inte om hur de arbetade

eller inte arbetade

det handlade heller inte om hierarkier

eller om system

det var inte så att du ville förstå någonting om

hur de fungerade

eller inte fungerade

det var helt enkelt så att de var små

du var tvungen att komma nära

för att se

 

Så är debuten verklig storhet? Jag måste välja en feg utväg. Om det fortsatta författarskapet är i paritet med debuten kommer Kashayar Naderehvandi att uppnå storhet och även debuten kommer att räknas in i den, alla ingredienser finns där: Ett mycket avancerat tänkande dolt bakom ett tydligt språk. Ibland saknar jag en språklig effektivitet. Ibland är även den mästerlig.

 

Läs Populär Poesis intervju med Khashayar Naderehvandi här.

 

Peter Nyberg