PP       
Hitpoesi

  Populär Poesi

 (c)Peter Nyberg 12/12 2010
Uppdaterad 29/5 2011
 


Startsida  Dikter

Tema
Birger Sjöberg

Edith Södergran
 
Dan Andersson
Karin Boye
Nils Ferlin

Essäer Debatt Recensioner Om oss Arkiv

 

Birger Sjöberg

 

 

Eva Haettner Aurelius är ordförande i Birger Sjöbergsällskapet och förklarar sin fascination för Sjöberg samt diskuterar poetens berömmelse.

 

Varför fastnade du personligen för Sjöbergs poesi?

Det började förstås med "Den första gång jag såg dig..." den sjöng man som liten, och tittar man och lyssnar man  på Youtube efter den, så ser man att den fortfarande är älskad, långt bortom Sveriges gränser. Danskarna älskar den och många där tror att den är dansk. Efter denna fantastiska visa, där text och musik båda har något av skillingtryckets och den stora konstens prägel, närmar man sig "Bleka Dödens minut", som är ett mästerstycke också den av lyrisk naivism och existentiellt allvar. Hans lyriska naivism, detta att han rytmiskt och språkligt så oerhört elegant förenar det högstämda med det enkelt triviala, fängslade mig. Hans visor är på en gång så enkla, omedelbart tilltalande, särskilt i musiken, och sedan upptäcker man nyanser, det mångbottnade, särskilt i texterna.  I visan "Finge Frida rätt" lyckas han med denna lyriska naivism formulera den allra vackraste dröm om det hinsides: "Morgonen bräcker lätt i samma stunde det skymmer". Han liknar dödsögonblicket vid den kortaste natten som finns, midsommarnatten, när solen går upp bara ett kort ögonblick efter den gått ned. Här understryker den vackra musiken det drömmande, bevekande i texten: Sjöberg är en av den svenska visans stora, han har denna "Doppelbegabung" som den stora visan kräver. Sedan är för mig Sjöberg diktsamling Kriser och kransar från 1926 en av de stora diktsamlingarna i svensk lyrik: den tänjer det svenska språket och den svenska lyriska traditionen långt bort från vad diktarna vid den tiden förmådde och den uttrycker i lysande bilder och rytmiskt och prosodiskt betvingande verser de djupaste rörelserna i människans inre, hennes ångest och nederlag, hennes skiraste drömmar.

 

Vad tror du gör att andra fastnar för honom? 

Väl denna musikaliska omedelbarhet, lyriska naivism, och denna starkt förtätade, djupt mänskliga dikt i Kriser och kransar.

 

Vet du på ett ungefär hur många böcker som säljs av honom / har sålts av honom? 

Jag vet att Fridas Bok som kom ut 1922 såldes i ca 25 000 exemplar mellan åren 1922-25. Den var en stor succé under dessa år, Sjöberg turnerade 1923  med dessa visor, och man talade om en "fridafeber". Sedan 1925 har denna bok och Fridas andra bok (postumt publicerad 1929, här finns bl a "Finge Frida rätt" och "Längtan till Italien") kommit ut i flera upplagor. Sjöbergs stora kommersiella succé var ju annars romanen Kvartetten som sprängdes från 1924. År 1925 hade den sålt i ca 14 000 exemplar , det var mycket på den tiden. Sedan har romanen kommit ut i en mängd upplagor. Sjöbergs sista verk diktsamlingen Kriser och kransar från 1926 blev däremot både ett kritikerfiasko och ett kommersiellt misslyckande. Upplagan om ca 5000 exemplar såldes inte ut, det lär ha funnits exemplar av denna att köpa långt in på 50-talet.

 

Vilka andra kulturyttringar har poesin lett till? 

Man har filmatiserat Fridavisorna, filmen heter Fridas visor, 1930, regissserad av Gustaf Molander, en av de tidiga svenska ljudfilmerna. Erik Hedling skriver om denna film i sällskapets årsskrift  2003. Ett  TV-spel "Frida och hennes vän" skrivet av Max Lundgren och Bo Sköld, visades i TV våren 1970. Ernst Hugo Järegård spelade Fridas vän. Det finns otaliga skivinspelningar av visorna. I Birger Sjöberg-sällskapets årsskrift 1973 finns en diskografi som förtecknar Fridas visor på skiva 1925 - 1969, och en artikel av Uno "Myggan" Ericsson om  78-varvarna. Sällskapets årsbok 1996 var kassetter med ett urval av dessa 78-varvare: "Fridas visor på 78-varvare".  Poesin i Kriser och kransar har inte, såvitt jag vet, givit upphov till så många andra kulturyttringar, jag bortser då från den betydelse samlingen hade för många av 40-talisterna (t. ex. Lindegren, Alfons, Thoursie, Dagerman). Märta Afzelius, textkonstnärinnan, gjorde skisser (till vävnader)  i form av kolteckningar, som tolkade några av dikterna i samlingen. Dessa teckningar finns numera Sjöbergarkivet  i Göteborgs universitetsbibliotek.

 

Den första gång jag såg dig

Birger Sjöberg

 

Den första gång jag såg dig, det var en sommardag 
på förmiddan, då solen lyste klar, 
och ängens alla blommor av många hundra slag, 
de stodo bugande i par vid par.
 

Och vinden drog så saktelig, och nere invid stranden, 
där smög en bölja kärleksfullt till snäckan uti sanden. 
Den första gång jag såg dig, det var en sommardag, 
den första gång jag tog dig uti handen.

 

Den första gång jag såg dig, då glänste sommarskyn, 
så bländande som svanen i sin skrud. 
Då kom det ifrån skogen, från skogens gröna bryn 
liksom ett jubel utav fåglars ljud. 

Då ljöd en sång från himmelen, så skön som inga flera; 
det var den lilla lärkan grå, så svår att observera. 
Den första gång jag såg dig, då glänste sommarskyn 
så bländande och grann som aldrig mera.

 

Och därför när jag ser dig, om ock i vinterns dag, 
då drivan ligger glittrande och kall, 
nog hör jag sommarns vindar och lärkans friska slag 
och vågens brus i alla fulla fall. 

Nog tycker jag ur dunig bädd sig gröna växter draga 
med blåklint och med klöverblad, som älskande behaga, 
att sommarsolen skiner på dina anletsdrag, 
som rodna och som stråla och betaga.