PP    
Hemlös poesi

Populär Poesi nr 9

(c)Peter Nyberg 12/12 2010
Uppdaterad 13/6 2011

Startsida Dikter Tema
Krönika: En trygg hamn
Hemlös: John Arthur Ekebert
Essäer Debatt Recensioner Om oss Arkiv

KRÖNIKA

En trygg hamn

 

Jag funderar och försöker förstå hur det är att leva utan ett hem, jobb, pengar och mat. Hur det är att leva när ens anhöriga vägrar att ha någon kontakt med en och ens enda vänner är dom man sover med på gatan. Jag talar om dom hemlösa. Dom vi väljer att varje dag gå förbi och helt och hållet strunta i. Jag undrar hur det känns när hela världen tycker att man är i vägen. Vad gör man då? Hur gör man för att orka? För de allra flesta hemlösa är alkohol och droger en trygg hamn att lägga till i. För i den hamnen är alla välkomna och i den hamnen kan man för en stund känna trygghet och förståelse.

 

Jag älskar dokumentärer, det har jag alltid gjort. Det har med all säkerhet och göra med mitt intresse för människor. En gång såg jag en dokumentär om en hemlös man som gjorde kollage av tidningar han hittade. Han skapade fantastiska konstverk och tillslut blev han upptäckt av en konstateljé som ville ställa ut hans verk. Det ledde till en trygg hamn att lägga till i. Fast inte en trygg hamn av alkohol och droger utan en hamn av riktig medmänsklighet, ett tak över huvudet och mat på bordet. Han använde sin kreativa sida som livssporre. Det gav honom mening och orken att varje dag vandra igenom sin hemlöshet.

 

Själv tror jag att det finns exakt lika många (om inte fler) konstnärer bland hemlösa som hos oss som har ett "vanligt" liv. Allt från dansare till poeter. Varför tror jag det då? Jo, för konst handlar om känslor och om att påverka andra med sitt budskap. Det handlar om att våga ta plats och säga att här är jag. Jag är viktig! Hemlösa har otroliga livshistorier att berätta från en undre värld som vi andra kanske aldrig kommer att hamna i. Dom vet hur det är att leva utan hopp och livslust. Utan nånting alls.Konst handlar självklart inte bara om sorg och mörker men sorg och mörker är livsviktigt i konstens värld för att komma närmare skaparen och betraktaren.

Så nästa hemlös ni går förbi kan lika gärna vara nästa Strindberg eller Carola. Det handlar om att vi måste se dom, hjälpa och tro på dom. Tänk hur många fantastiska konstnärer det funnits ibland dom som gått och dött för att vi valt att blunda.

 

Det sägs att nu för tiden så spelar det ingen roll från vilken klass man kommer ifrån. Men det är ganska tydligt vad tomma dom orden är. Överklassen köper sig en konstutbildning medan hemlösa inte ens har råd med en penna. Varför kan inte lite av överklassens pengar gå till att lyfta fram människor som faktiskt har en verklig talang men inte har råd att utöva den?

 

Ann-Kristin Nilsson